• Om Fibor
  • Om fibor
  • Stadgar

• Medlemsföretag
  • Medlemsföretag A-Ö
  • Medlemsföretagens kompetensområden

• Medlemskap
  • Bli medlem
  • Uppföljning av ditt medlemskap

• Partners
  • Partners
  • Bli Partner

• Aktiviteter
  • Aktuellt
  • Öppet hus
  • Tidigare aktiviteter

DEN KOMPLEXA FASADEN, 21/11 2007

Seminariet arrangerades av FIBOR och Stockholms Stadsmuseum och samlade ett nittiotal deltagare. Bland deltagarna fanns representanter från fastighetsägare- och beställarsidan samt från konsult- och entreprenadsidan.
Moderator var Ann-Charlotte Backlund, Stockholms stadsmuseum.

Marie Klingspor Rotstein, Stenkonservatorn Skanska, illustrerade seminariets rubrik, den komplexa fasaden, genom att visa exempel från sin verksamhet, där uppdragen inte bara omfattar fasadsten utan också hela åtaganden omfattande sten, puts, stuck, plåt, snickeriarbeten och måleri. Bland uppdragen presenterades ett bostadshus vid Lill-Jans plan där en omfattande fasadrenovering genomförts samt ett hus på Tegnérgatan där man rekonstruerat utsmyckning i sgraffito. (www.skanska.se/stenkonservatorn)

Lektor Kenneth Sandin, Lunds tekniska högskola, beskrev sammansättningen av putsbruk och redogjorde för olika putsunderlag och deras egenskaper samt betingelserna för att erhålla ett hållbart putsskikt. Hydrofobering, alltså behandling avsedd att förhindra vatteninträngning i puts och bakomliggande konstruktion, beskrevs.

Ingemar Holmström, Husdoktorn, gav under rubriken ´Kalkputs – en säker fasad´ en praktiskt inriktad redogörelse för hur man putsar med kalkbruk och framhöll särskilt betydelsen av eftervattning för att säkerställa putsens karbonatisering. Ingemar Holmström har varit verksam sedan 60-talet och har tidigare bedrivit ett omfattande utvecklingsarbete för att återerövra den beprövade byggnadsteknik som gick förlorad i samband med att det industriella byggandet blev dominerande.

Byggnadsantikvarie Elisabet Wannberg, Stockholms Stadsmuseum, gav oss ´Antikvariska aspekter på fasadrenovering´ med ett flertal exempel från Stockholms innerstad och särskilt Gamla stan. Stockholm är en kalkputsad och kalkavfärgad stad där gula byggnader, avsedda att imitera kontinentens sandsten, har dominerat sedan 1700-talet då man började använda järnvitriol som ersättning för importerade pigment. Silikatfärgen, som är vanlig i södra Sverige, har aldrig fått fäste här. (www.stadsmuseum.stockholm.se)

Ulrika Bask är fastighetsingenjör på AB Stadsholmen, som är det kommunala fastighetsbolag där Stockholms stads ´kulturbyggnader´ förvaltas. Hon redogjorde för vård och underhåll, planering och budgetering, upphandling och genomförande av mer eller mindre omfattande arbeten.

Daniel Nymberg, Målarkalk AB, gav oss några exempel på arbeten där hans företag levererat putsmaterial. I Eslövs medborgarhus har man, baserat på noggrann analys, rekonstruerat det putsbruk som används då huset byggdes år 1957. (www.malarkalk.se)

Kenneth Sandin återkom under rubriken ´Moderna ytbehandlingar och putssystem´ och visade avskräckande exempel på väggar i nyproduktion där man putsat på cellplast monterad på en träkonstruktion med ytskikt av gipsskiva (Hammarby sjöstad). Denna konstruktion används inte längre. Puts på en lätt konstruktion skall utföras på ett underlag med bakomliggande luftspalt som skiljer den från den bärande och värmeisolerande konstruktionen.
Exempel på biologisk påväxt visades. En liten mängd zink i fasadfärgen gav ingen påväxt till skillnad mot grannens likadana hus där färg utan zink använts.

Fil.Dr. Malin Myrin, Stenkonservatorn Skanska AB, talade om sten i fasader. Hon berättade om olika bergarter och redogjorde för stensorternas sammansättning, egenskaper och användning. Skador av skilda slag visades och vi fick se exempel på renovering av stenarbeten, allt grundat på noggrann analys. (www.skanska.se/stenkonservatorn)

Under dagen visade Clas Mård, Husrestauratören Bygg och Måleri AB, prover på olika putstyper. Litteratur med anknytning till dagens tema såldes av Forskningsrådet Formas.

Leif Lindén